...........tar llite tid!
Först försöker jag med klyvyxan.
När det inte går får jag ta till klyvkilen.
Då tippar klabben för varje slag.
Just innan tålamodet tar slut, går jag in och ber Kerstin komma ut och hålla i klabben.
"Det här går fort! .... ett par minuter bara!"
Kerstin håller. Jag bankar med baksidan på klyvyxan.
Kerstin håller. Jag bankar med baksidan på klyvyxan.
Efter en kvart är så klabben itu.
.... ååååå såååå vackeret!
Ett konstverk!
Hade jag nu istället tagit ut hydralklyven, så hade klabben säkert varit itu på ett nafs.
Då hade istället jag inte fått träna mitt tålamod....en viktig egenskap, värd att vara rädd om och utveckla.
När tränade du ditt tålamod senast?
Roligt att se dig och dina tankar på nätet igen!
SvaraRadera/Christina i Grannäs